Brännboll är den svenska gårdsleken med tennisboll och slagträ som de flesta känner igen från skolgården eller sommarlägret, även om reglerna sällan sitter kvar exakt. Två lag turas om att slå och springa runt banans koner medan det andra laget försöker fånga bollen och “bränna” löparna, och den som lär ut spelet en gång i sommar brukar hitta ivriga spelare resten av lovet.
Den här guiden går igenom utrustningen ni behöver, hela regelverket steg för steg, hur poängen räknas och en enklare variant som passar de yngsta barnen.
Vad är brännboll?
Brännboll är en svensk utomhuslek med boll och slagträ som spelats sedan 1700-talet, även om den först på senare tid blivit lika populär som den närbesläktade leken långboll. Spelet påminner om baseboll, softboll och cricket, men har aldrig varit en renodlad tävlingsidrott, utan spelas mest på idrottslektioner, sommarläger, kalas och familjeträffar.
Leken går under flera namn beroende på var i Norden man befinner sig: rundboll i Danmark, brentball i Norge, Brennball i Tyskland och fyramål i delar av Finland. Namnet brännboll kommer av att en löpare kan bli “bränd”, alltså tagen, mellan två koner.
Vad behöver ni för att spela?
Utrustningen är enkel och finns oftast redan hemma eller i skolans idrottsförråd:
- En tennisboll eller annan mjuk studsboll.
- Ett slagträ, antingen ett runt basebollträ som ger mer kraft, eller ett plattare “kärringracket” som är lättare att träffa med.
- Fyra koner eller andra markörer, till exempel jackor eller ryggsäckar, som får bilda banan.
- En gräs- eller grusplan, gärna i storleksordningen 20–30 meter i fyrkant, men måtten är flexibla efter hur många ni är och hur van gruppen är.
Regler för brännboll
En match spelas mellan två lag som turas om att vara innelag och utelag. Innelagets spelare ställer sig på kö vid utslagsplatsen och slår, en och en, medan utelaget sprider ut sig över planen för att fånga bollen.
Så går ett slag till. Till skillnad från baseboll finns ingen kastare i brännboll, slagmannen kastar själv upp bollen och slår den med slagträet. Varje spelare har normalt två till tre försök på sig att få till ett giltigt slag innan turen går vidare. Lyckas ingen av försöken blir spelaren automatiskt bränd, men går ändå fram till första konen.
Så springer man runt banan. Vid ett giltigt slag släpper slagmannen slagträet och springer motsols runt konerna. Man kan välja att stanna vid vilken kon som helst, konerna fungerar som säkra platser där man inte kan bli bränd, men riskerar att bli tagen om man försöker springa vidare till nästa kon.
Så bränns en spelare. Utelaget fångar bollen och kastar den till “brännaren”, som ska ha en kroppsdel på brännplattan. Trampar brännaren på plattan med bollen i handen och ropar “bränd” medan en löpare befinner sig mellan två koner, är löparen bränd. Den går tillbaka till senast passerade kon, och utelaget får ett poäng.
Varvning ger extra poäng. Springer en spelare hela vägen runt banan på ett enda slag kallas det varvning eller frivarv, en sorts hemma-slag som liknar en homerun i baseboll och ger betydligt fler poäng än en vanlig inkommen spelare.
Lyra är utelagets genväg till poäng. Fångar utelaget bollen innan den hunnit nudda marken, en så kallad lyra, får de poäng direkt utan att behöva bränna någon. En enhandslyra, alltså en fångst med bara en hand, ger ofta ännu fler poäng än en vanlig tvåhandslyra.
Hur många spelare behövs?
Brännboll fungerar med de flesta gruppstorlekar, men 6–12 spelare per lag är vanligast i praktiken. I officiella turneringar, som IKSU:s regler för Brännbollscupen, gäller max 10 spelare per lag med minst 3 av vardera kön, och 8 spelare på plan åt gången. För en spontan match på skolgården eller i trädgården behöver ni bara se till att lagen är ungefär jämnstora.
Poängsystem i brännboll
Poängen skiljer sig något mellan olika varianter, men en vanlig fördelning ser ut så här:
- 1 poäng till innelaget för varje spelare som tar sig runt banan och kommer in igen.
- 6 poäng till innelaget för en varvning, alltså hela banan på ett enda slag.
- 1 poäng till utelaget för varje bränd spelare.
- 1 poäng till utelaget för en vanlig lyra, ofta 3 poäng för en enhandslyra.
- 5 poäng till utelaget om hela innelaget bränns innan alla hunnit slå, en så kallad utebränning.
Kom överens om vilken poängsättning ni kör efter innan matchen börjar, det sparar diskussioner mitt i leken.
Brännboll för barn
Med de allra yngsta brukar man förenkla rejält. Ett vanligt sätt är att helt plocka bort poängräkningen: alla i tur och ordning får tre slag var, och lyckas barnet inte slå iväg bollen med slagträet får det i stället kasta den så långt det går på sitt sista försök. Ingen behöver bli bränd eller utsatt för press, det handlar bara om att springa, kasta och fånga tillsammans.
Brännboll passar perfekt in bland de klassiska utomhuslekarna på sportlovet eller sommarlovet, och funkar minst lika bra som en av grenarna i en hemmagjord familjefemkamp. Gillar barnen regelbaserade utomhuslekar med redskap är kubbregler ett bra nästa steg, ett lugnare men lika socialt alternativ för samma gräsmatta.
Brännbollscupen och Brännbollsyran i Umeå
Varje sommar sedan 1974 avgörs det som brukar kallas brännbollens världsmästerskap, Brännbollscupen i Umeå. Sedan 1997 spelas turneringen officiellt som VM i sporten, i samband med den stora studentfestivalen Brännbollsyran som lockar tiotusentals besökare till staden. Reglerna som används i turneringen, framtagna av idrottsföreningen IKSU, ligger till grund för många av de “officiella” regler som cirkulerar för brännboll i övrigt.
Brännboll, rundboll eller brennball, är det samma sak?
I stort sett, ja. Namnen skiljer sig mellan länderna men grundidén är densamma: två lag, ett slagträ, en boll och koner att springa runt. I Danmark heter leken rundboll, i Norge brentball eller slåball, i Tyskland Brennball, och i delar av Finland kallas den fyramål. Smärre regelskillnader förekommer, framför allt kring poängsättning och hur många försök varje slagman får, men den som kan reglerna för brännboll känner igen sig direkt i alla varianterna.
Vanliga misstag nybörjare gör
Det vanligaste misstaget är att slagmannen glömmer att kasta upp bollen själv innan slaget, brännboll har ingen kastare, så bollen ska alltid sättas i spel av spelaren som slår. Ett annat klassiskt fel är att löpare springer förbi en kon i onödan i stället för att stanna kvar på en säker plats, och blir bränd helt i onödan. Se också till att alla är överens om vad som räknas som ett giltigt slag, till exempel att bollen inte får slås rakt upp i luften, innan matchen börjar.
Så skiljer sig brännboll från baseboll
Den största skillnaden är att brännboll inte har någon kastare. I baseboll kastar en spelare från motståndarlaget bollen mot slagmannen, medan slagmannen i brännboll själv kastar upp och slår sin egen boll. Brännboll spelas dessutom oftast med en mjuk tennisboll i stället för en hård basboll, banan har fyra koner snarare än fasta baser i diamantform, och reglerna är betydligt friare eftersom det saknas ett samlat regelverk och en organiserad tävlingsserie.
Brännboll kräver varken dyr utrustning eller stor plan, bara en boll, ett slagträ och några koner räcker för att sätta igång. Nästa gång ni är ute på gården eller i parken är det bara att dela upp i lag och köra igång.
